Förra lördagen var jag bjuden på ett väldigt roligt kalas. Själva kalaset var förstås helt magiskt, men även förberedelserna innan själva kalasdagen gjorde att känslan av fest satt i, och höll sig kvar väldigt länge. Längre än normalt.

Temat var nämligen 20-tal, och jag hade gått all in för att verkligen hitta rätt look till kvällen. 

Förvandlingen började med en stund i hårtorken med håret rullat på små små spolar. Därefter sprayade jag håret rosa och formade de klassiska och tidstypiska vågorna i luggen. 

Röda läppar, cigarettmunstycke, halsband och pannband gjorde lite mer 20-tal. 

Så otroligt roligt att få ta i från tårna och verkligen klä ut sig, fast ändå på ett fint sätt. 20-talet var en väldigt tjusig period. 

Så här blev det.  Vad tycks?

Det är inte ofta jag känner mig osäker på mitt jobb. Tvärt om så har mina 22 år i branchen gjort mig trygg i mitt yrke. Visst har misstag skett men inte särskilt ofta och de som sker kan jag med lite trix och fix få ordning på. 

Men idag blev jag lite skakig på manchetten då jag fick förtoendet att  klippa en kollega. En annan frisör som ville ha en förändring, som inte var rädd för något och som bad mig kapa hennes rätt långa och framför allt tjocka hår. 

Jag blev förstås väldigt stolt över att hon valde att komma till mig men som sagt rätt nervös. Det är ju inte så ofta man har någon som ”fattar” vad jag gör, i vilka banor jag tänker och sedan klipper, som har synpunkter på hur det ska klippas ur osv. 

Men, det gick bra. Hon tog nämligen av sig sina glasögon och såg därmed inte ett skvatt förrän det var färdigt!

Hon blev nöjd. Och jag med!

Vad tycker du?